Under fredagen reste vi från campingen till en liten stad som heter Vrbnik. Det är en himla vokaltorka i kroatiskan men jag tror att orten heter som den stavas ”vrrrrbenijk”. Typ. Den ligger på Krks östkust. En till sån där galen stad på berget, urgammal och läcker. Men tyvärr totalt omöjlig att parkera en husbil i. Trånga, smala gator och gränder. Helt fantastiskt. Till slut känner man bara om jag inte vänder nu så kommer bilen att fastna och vi kommer aldrig härifrån. Vi fick uppleva Vrbnik från förarhytten, cruisande de smala gatorna. Det fungerar det också. Skaffa en parkeringsplats för husbilar till nästa gång. Det fanns en parkering för turistbussar, men där fick vi inte stå.

Vid Senji vek vi av inåt landet och uppåt bergen. Och nu byts karaktären snabbt. Nu blir det stenigt, bergigt och serpentivägar. Nu gäller husbilsregeln finns det bara en målad mittlinje, så kommer vi fram. Och det gjorde vi efter flera härliga och svängiga bergvägar. Vi befinner oss just nu, när detta skrivs, på en mindre campingplats som heter Autocamp Korana och ligger ett par mil norr om vårt huvudresmål för morgondagens stora äventyr. Men det berättar jag om först i morgon. På den här campingen gällde regeln ”leta på ett elskåp och ställ er var ni vill”. Vi har grillat ett par hamburgare på vår lilla fina gasolgrill. Nu har mörkret lagt sig och det är kväll i stugan.

God kväll.