13 april
Vaknar upp till en ny vacker vårdag. Magnolians knoppar sväller så det nästan syns. Vi har röjt upp den värsta bråten i trädgården, planterat penséer och påskliljor för några dagar sedan, nu är det bara första mördarsnigeln som fattas. Vid frukost börjar vi fundera över varför vi varit hemma under den finaste påsken i mannaminne. Nåja, det är så dags att börja tänka på det annandag påsk. Men vi känner att nu måste vi hitta på något, men vad? Det är lätt att bli hemmablind och gräset är alltid grönare längre bort. Efter en stunds diskuterande bestämmer vi oss för årets miniresa. Rosersbergs Slott och slottspark. Hit åkte vi alltid första turen med båten i slutet av april, så varför inte.
Färden dit tar en halvtimme och parkering är inga problem. Vi tar en runda runt slottet och ned i engelska parken vidare bort mot bryggan där vi legat så många gånger. Märkligt nog känner vi ingen saknad av båtlivet. Sitter en stund och njuter i den värmande solen och tittar på sothönsen som redan byggt bo och där honan ligger på första äggen. Hanen har jämt bestyr att hålla andra sothöns borta. Många slagsmål får vi se. En bit längre bort har vi ett par skäggdoppingar som håller sina parningsritualer. Det är rena baletten. Kanadagässen är igång med bobygget och en flock skrakar plöjer genom vattnet i jakt på småfisk. När vi sitter och myser i solgasset tänker jag tillbaka på ett fiskeäventyr för mer än 10 år sedan då jag fått en gädda på uppskattningsvis 2,5 kg på spinnspöet och hade den så nära som c:a 5 meter från båten. Då slog det plötsligt tvärstopp och jag var övertygad om att gäddan gått in i ett näckrosbälte. Jag pumpade med spöet och sakta gav den med sig. Några meter från båtkanten dök det största gäddhuvud jag någonsin sett upp och den höll min gädda på tvären i munnen och det enda som syntes var stjärten och huvudet. Vi tittade på varandra några sekunder, sedan sjönk gäddan sakta ned, slog ett slag med stjärtfenan och slet av linan. Den gången satt jag länge ensam med fiskefrossan.
Efter en halvtimme promenerar vi sakta ut mot inloppet till Rosersbergsviken. Inloppet skyddas av klippön Gibraltar. Isen som gick för några dagar sedan ligger fortfarande i några skyddade vikar men hela sjön sjuder av fågelliv. Kanske får vi ett havsörnsbo i år. Det vore spännande. Rosersbergsparken är full av vårblommor och fåglarnas vårmelodier är härliga. Vi stannar länge och bara njuter.
På andra sidan inloppet ligger Runsaborgen, som var en skyddad boplats redan under vikingatiden. Den är också värd ett besök, men det får bli en annan gång.
Så småningom blir det ändå dags att fara vidare och på hemvägen tittar vi till ett Kinesiskt Buddatempel i Rosersberg och gör även en runda i Gamla Löwenströmska Sjukhuset som står och förfaller. Vilken skam. Sjukhuset donerades till kungahuset av dåvarande familjen Anckarström som låg bakom mordet på Gustav III. Släkten bytte namn till Löwenström.
Ibland funderar vi på varför vi drar iväg så långt när det finns så mycket bakom knuten.
Vid tangentbordet
Stig-Åke & Gudrun
Så småningom blir det ändå dags att fara vidare och på hemvägen tittar vi till ett Kinesiskt Buddatempel i Rosersberg och gör även en runda i Gamla Löwenströmska Sjukhuset som står och förfaller. Vilken skam. Sjukhuset donerades till kungahuset av dåvarande familjen Anckarström som låg bakom mordet på Gustav III. Släkten bytte namn till Löwenström.
Ibland funderar vi på varför vi drar iväg så långt när det finns så mycket bakom knuten.
Vid tangentbordet
Stig-Åke & Gudrun